Definition av hållbarhet

Stacks Image 10
Ord är viktiga och samtidigt ett problem. Många beslutsfattare och opinionsbildare saknar tillräcklig kunskap eller insikt vilket kan döljas bakom ord, ord och ord, och det avslöjas inte.
En vanlig allmänjournalist har sällan tillräckligt djupa kunskaper inom "hållbarhetsområdet" vilket leder till få ifrågasättanden och följdfrågor. Det skapar osäkerhet och möjlighet att glida på målen. Vad exakt är hållbart?
Klimatanpassat? Grönt? Milövänligt? Vegetariskt? Fossilfritt? Bio? Ekologisk? Svanenmärkt? Förnyelsebart? ReCyklat?
I Sverige finns en mängd begrepp och 15-20 hållbarhets certifieringar av olika slag. Inom EU finns ca 400 certifieringar eller liknande inom olika "hållbarhets" - aspekter. Så VAD är då hållbarhet?



EN definition av hållbarhet måste utgå från OIKOS (Grekiska, en jord i balans och resurshållning av jordens resurser). Detta innebär att vi inte får överutnyttja dessa resurser. En begrepp för detta är den sk Over-shooting Day”: som för Sveriges del passerades redan i april 2018.


Hållbarhet - resurshushållning och balans

Jordens resurserna är begränsade och vårt sätt att använda dessa dem måste förändras. Det vi gjort och gör har skapat och skapar en obalans. Och eftersom även resurserna för att åstadkomma de nödvändiga förändringarna är begränsade så blir det extra viktigt att titta på
vad och hur vi gör.  D v s ha en grundläggande förståelse för viktiga samband, rätt mål, rätt strategier, planering och organisation för genomförandet samt uppföljning. För att hantera detta krävs helt andra sätt än nuvarande för att genomföra arbetet inom detta komplicerade område. Utgångspunkten får inte vara ideologier eller partiprogram, utan verklighetens förutsättningar måste utgöra utgångspunkten, och det måste finnas en kunskap om de samband som finns. 

Vi menar att vi måste vara långsiktiga och ha ett tidsperspektiv om minst 100 år som utgångspunkt. De lösningar som dagens samhälle bygger på är i regel kortsiktiga och enkla, utan tanke på att de både skapar obalans och i vissa lägen förutsätter tillgång till jordresurser, som snart tar slut. Ett exempel är den batteriteknik som lanseras på bred front i hela världen och som bygger på användande av litium och cobolt, två ämnen som kommer ta slut tidigare än den fossila oljan.

Andra och direkt kritiska tillgångar är näringsämnen som fosfor, kol, kalium och mineraler som underlättar näringsupptaget. Dessutom behövs vatten för så grundläggande saker som livsmedelsproduktion, jordbruk och skog. En resurs som betraktats som självklar, men där även vi här i Sverige under senare år så sakteliga börjat förstå att vi måste tänka om.

Målet måste alltså måste alltså vara ett kretslopp i balans, där även CO2 – på rätt nivå – är ett viktig förutsättning. I stort handlar det alltså om att anpassa nyttjandet av jordresurser, skapa kretslopp av kritiska näringsämnen samt att inte överutnyttja och förstöra den ytterst begränsade vattenresursen.

Av detta följer även den centrala frågan kring energi för el, värme och transporter. Vi kan inte längre kan bygga en fortsättning på fossila bränslen och inte heller lösningar där vi eldar upp olika slags material som är nödvändiga för ett kretslopp i balans.

En hållbar och positiv utveckling förutsätter anpassning, effektivisering och förnyelse samt förståelse för de randvillkor vi lever under. Villkor som innebär att resurserna är begränsade och att allt fler människor behöver energi, rent vatten och livsmedel. Villkor som när de inte uppfylls, förr eller senare skapat konflikter, krig och flyktingströmmar. Villkor som gäller oavsett var på planeten vi befinner oss, även om perspektivet här är ett svenskt.